Välkommen till "Frågor & Svar"

Varför ska man träna avkodning? 
Såväl forskning och rapporter som PIRLS påvisar att vi får alltfler elever som inte läser åldersadekvat. Avkodningsträning är här ett effektivt verktyg som hjälp att utveckla läsförmågan.

Syftet med all läs- och avkodningsträning är självklart att uppnå läsförståelse. En väl etablerad modell som belyser detta är The simple view of reading, som har tagits fram av läsforskarna Gough och Tunmer. Den grundar sig på formeln: Läsförståelse = Avkodning x Språkförståelse.

Om en elev inte utvecklar flyt i sin läsning, riskerar detta att avkodningen av olika ord i en text tar så mycket kraft att det belastar elevens mentala resurser. Och i förlängningen påverkar detta förståelsen av den lästa texten.

Målet med vår intensivläsning är att eleverna ska få utveckla både den fonologiska (ljudenliga) och den ortografiska (helord) lässtrategin för automatisering. Träningen med läslistor görs bara i ca 10 min per dag under en begränsad period och som ett komplement till all annan läsning. Och den ger synbara resultat!

Vad skiljer "IntensivLäsning 1" och "IntensivLäsning 2" från varandra?
I "IntensivLäsning 1" ligger fokus huvudsakligen på individnivå och i "IntensivLäsning 2" på gruppnivå. Även i "IntensivLäsning 1" finns ett förslag till upplägg av parläsning. Men där är det upp till dig som lärare att själv plocka ihop ett lämpligt urval av läslistor.

I "IntensivLäsning 2" finns det nu ett komplett läsprogram för helklass. För att underlätta för dig som undervisande lärare, har vi här sammanställt färdiga arbetspass med utvalda läslistor för upprepad läsning samt tillhörande lässcheman.

Vad är syftet med att öva på fristående ord?
När eleven avkodar fristående ord har hen ingen kontext att luta sig emot. I en vanlig text finns det en salig blandning av långa och korta ord, dubbeltecknade och ljudstridiga ord, hög- och lågfrekventa ord samt sammansatta ord.

Med Wendicks läslistor får eleven möjlighet att upptäcka mönster i de olika ordens uppbyggnad och det blir till hjälp i den fortsatta läsutvecklingen. Eleven tränar sin blick att se tydliga avgränsningar för var morfem, prefix och suffix samt ändelser börjar och slutar. Det finns också en ytterst tydlig struktur och progression som börjar med utveckling av den fonologiska lässtrategin (ljudenligt), vidare till den morfologiska (delar av ord) och slutligen den ortografiska lässtrategin (helord). 

Vad är syftet med att öva på nonsensord?
Nonsensord använder vi för att eleven ska bli ljudsäker. Här nöter man på olika sätt med en bestämd struktur alla de ljudkombinationer som finns i det svenska språket. Nonsensorden är byggda med en tydlig progression som hjälper eleven att utveckla sin avkodningsförmåga.

Styrkan med att använda nonsensord är att det inte finns någon kontext att falla tillbaka på. Eleverna tvingas därför att avkoda varje fonem rätt och detta utvecklar i sin tur den fonologiska lässtrategin.

Om IntensivLäsning 1 - Upprepad läsning

Varför ska vi kartlägga en elevs avkodningsförmåga?
Lärarens utmaning är att ringa in vilken lässtrategi som är aktuell för eleven att öva på. Den fonologiska lässtrategin (= för att läsa rätt) eller den ortografiska lässtrategin (= för att öka läshastigheten). Det stimulerar och ökar motivationen när eleven ser sin utveckling. I ”IntensivLäsning 1” beskrivs de två olika metoder som möter respektive behov.

Vill vi också tydligt se hur eleven svarar på intensivträning, är det idé att genomföra ”Kartläggning Nonsensord” eller ”Kartläggning Innehållsord” eller ”Ord-per-minut”.  

Till vem används ”Kartläggning Nonsensord”?
”Kartläggning Nonsensord” genomförs med elever som inte har utvecklat en önskvärd ljudenlig lässtrategi (fonologisk). Misstankar finns t ex att eleven inte avkodar olika ordtyper rätt. Till exempel byter/kastar om bokstäver i ord, tappar ändelser samt gissar vad det står i texten.

Till vem används ”Kartläggning Innehållsord”?
”Kartläggning Innehållsord” genomförs med elever som läser rätt, men där läraren behöver se vilka ordtyper eleven specifikt behöver öva på i sin fortsatta läsutveckling.

Till vem används ”Ord-per-minut”?
”Ord-per-minut” genomförs med elever som avkodar ord rätt, men behöver öka sin läshastighet. Detta sker genom att se delar av (morfologiskt) eller hela ordet på en gång, utan att först behöva sammanljuda bokstäverna i ordet (ortografiskt).

Finns det några gränsvärden i ”Ord-per-minut” som eleven förväntas klara i resp. årskurs?
"Ord-per-minut” används främst för att eleven ska se sin egen utveckling. Men ett tips kan vara att snegla på gränsvärdena i det gamla H4. De flesta skolor har detta test i sina gömmor. Orden som är listade i ”Ord-per-minut” har samma struktur som orden i H4, men vokaler och konsonanter är utbytta. 

Hur går kartläggning av ordavkodning till?
I ”IntensivLäsning 1” finns beskrivning av tillvägagångsätt för ”Kartläggning Nonsensord”, ”Kartläggning Innehållsord” resp. ”Ord-per-minut”.

I ”IntensivLäsning 2” finns beskrivning av tillvägagångsätt för ”Ord-per-minut”.

Vad går vi vidare med efter kartläggning av Nonsensord, Innehållsord eller Ord-per-minut?
I ”IntensivLäsning 1” (individnivå) finns det under Bilagor tre olika Lässtegar innehållande en översikt av alla läslistor.

• Lässtege 1 innehåller Nonsensord.
• Lässtege 2 innehåller Innehållsord.
• Lässtege 3 innehåller Dubbeltecknade och Ljudstridiga innehållsord.
  
• På Lässtegarnas högra ben står sidnumrering för de olika läslistor som eleven behöver öva på, utifrån det som kartläggningen har visat.

I ”IntensivLäsning 2” (gruppnivå) är grundtanken att Läsperioderna 1-12 genomförs under loppet av tre läsår.

Om IntensivLäsning 2 - Läsprogram för helklass

Måste vi kartlägga alla elevers avkodningsförmåga innan vi intensivtränar i de olika Läsperioderna?
Vill vi tydligt se hur eleverna svarar på intensivträningen, är det idé att genomföra en kartläggning. Det stimulerar och ökar motivationen hos eleverna när de får ett kvitto på att träning ger resultat.

Är det meningen att alla elever ska börja intensivträna med Läsperiod 1 och Nonsensord, trots att eleverna har god läsförmåga?
Ursprungstanken var att med hjälp av 12 Läsperioder täcka in läsutvecklingen under tre läsår i en klass. Det vill säga att alla elever börjar med Läsperiod 1 och sedan Läsperiod 2 osv. 

Alternativt kan man efter kartläggning låta olika läspar arbeta med olika Läsperioder, beroende på hur långt eleverna har kommit i sin läsutveckling:

• Elever som hakar upp sig på ett antal ord och/eller där vissa ord blir felaktiga: - Ge läslistor från Läsperiod 1 och framåt.
• Elever som läser rätt men behöver öka sin läshastighet: - Ge läslistor från Läsperiod 4 och framåt.
• Elever som avkodar ca 100 ord/minut: - Ge läslistor från Period 7 och framåt.

För elever som inte avkodar rätt:
- Betona att det inte handlar om hastighet, utan om att avkoda exakt som det står.
- (Hastigheten ökar ändå allt eftersom de upprepar samma lista under fem dagar, utan att de kanske tänker på det).

Vem är målgruppen för "IntensivLäsning 2"?
Målgruppen är lärare som undervisar i svenska samt speciallärare som är ett stöd till lärarens undervisning och elevers utveckling av god läsförmåga.

"IntensivLäsning 2" för helklass är till för elever som behöver utveckla och bibehålla sina lässtrategier, oavsett ålder, stadium och skolform. Det används i grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola samt i SFI/Komvux.

Innehåller "IntensivLäsning 2" samma läslistor som i "IntensivLäsning 1"?
Ja, läslistorna är desamma men färre (96 st). I "IntensivLäsning 1" finns lässtöd till läslistorna men i "IntensivLäsning 2" är det i stort sett läslistor utan lässtöd. Syfter med framtagandet av "IntensivLäsning 2" är att det ska bli mer användarvänligt för lärare som undervisar i klass och ska administrera intensivläsning i hela klassen samtidigt. Det är enkelt att ta ut en Läsperiod tillhörande lässcheman till varje läspar.

Innehåller "IntensivLäsning 2" samma kartläggning som i "IntensivLäsning 1"? 
Kartläggning av "Ord-per-minut" är samma i båda materialen. I "IntensivLäsning 2" har det tillkommit ytterligare ett "Ord-per-minut" som används till varannan Läsperiod, för att minimera inlärningseffekten.

I "IntensivLäsning 1" ingår även "Kartläggning Innehållsord" och "Kartläggning Nonsensord". Här handlar det om vilken ordnivå eleven befinner sig på. På indivinivå går det att göra kvalitativa kartläggningar på ett annat sätt än när vi ska kartlägga hela klassen i syfte att öva med samma Läsperiod.